Somethings got me


Åh fy fan vad man kan vara hatisk mot sig själv ibland, fy fan vad jag är arg och besviken på mig själv nu. Jag är verkligen en riktig svikare just nu, usch jag känner mig riktigt hemsk. Jag hatar att ha många bollar i luften och fokusera på 1000 saker samtidigt. Jag vill bara ha en sak i mina tankar och fokusera på det, göra det bra, perfekt och rätt. Och när det då krockar med de andra miljoner sakerna så blir jag bara less och okonsentrerad, något som jag absolut INTE tycker om!!
Men nu är jag verkligen blä blä blä! Det går inte göra så mycket annat än att svära mina kombosar. Men samtidigt så vet jag inte vad jag ska göra. Jag vet precis hur det känns att vara den andra personen, och det är klart att man blir less och besviken. Jag är faktiskt den som håller mig till planer och tycker om att planera. Men på något sätt så har min fokuserade del mer eller mindre försvunnit, eller ja, åtminstonde avtagit markant...
Och den här sidan gillar jag inte hos mig själv.. visst är det bra att jag blivit mer spontan.. men inte vara på det viset jag blivit, usch det tycker jag inte om.. DET SKA BANNE MIG BLI FÖRÄNDING! Och det nyss!
Det är en självklarhet att man alltid ska finnas där för sina älskade i vått och torrt, och det finns inget som skulle kunna stoppa den viktiga "plikten". Men att alltid finnas där och ställer upp, det gäller inte bara i svåra eller hyperlyckliga stunder utan det är även i vardagliga sysslor... och det är just på sistnämnda punkten jag försvunnit en aning....
Ska skälla och svära sjukt mycket på mig själv sen för jag är så j*vla förbannad på mig själv så ååh! Jag är sådär arg att jag borde slå näven i en sten och stortjuta några timmar för att sedan återgå till att tycka synd om mig själv.. så förbannad är jag på mig själv.


Hm, men något positivt då? Jo, jag hittade ett par bra fina, svart jeans idag! Jag har letat som en tok efter just svarta, fina jeans men aldrig hittat några som fallit moi i smaken, men nu minsann så var dom där! Och jag tog med dom på en dejt i provrummet, och klick!! så var vi förälskade och dom fick följa med mig hem.... Vad som hända när vi väl kom hem får vara ett mysterium för omvärlden;)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback