Hoj oj oj oj oj! Stråket är här och alla underbara människor, sol och glädjen sprutar fram!  Helt underbar vecka har det varit, dock någon öl för mycket, och på tok för lite sömn. Men hoppsan vilken lycka man känner spruta omkring!
Nu är det yran snart också, men nedå, dissar denna i år. Blir istället till och fiska, mysa och ha det underbart med pöket mitt (fniss fniss fniss) och kanske en öl om solen går ner och det är varmt.

Nu är man i en sån här period så man vet inte om man ska skratta eller gråta, men samtidigt så överväger fördelarna så grymt mycket att ilska och tårar inte fungerar som de ska. Blir mer en utskällning med ett leende och sen ett -"Det är lugnt" och allt är bra igen, eller ett ihoprynkat ansikte som desperat försöker klämma fram en tår, utan fram gång. 
Men är man lycklig så är man, mer kan man inte säga om det!

Nä, fy fan, lycka mina vänner, det är livet! God damn it!

Nu ska man fortsätta med ballong magen,smärtan, en stor tröstande skål popcorn, mysprat och sex and the city!



Smiska mig hårt och kalla mig Gunn-Britt!

Söndagskväll med mys! Så det ska vara!
Sydde gardinerna klara idag, så nu hänger de i vardagsrummet, sjukt fint blev det. Mycket mysigare än det var innan.
Sen blev det söndagsstädning, en långdusch,fotbad och mys och film. en riktig söndag.

Fredagen var riktigt trevlig. Firade bror som fyllde år- Grattis! Grillade med familjen plus två lite halv respektive kan man säga. Dvs de karlarna som jag och min syster träffar men ej riktigt är i den fas där föräldrarna till fullo kan kalla dem svärsöner. Sen satt vi och poppade hög musik, sjöng, drack och hade grymt trevligt! Det var tänkt att vara en lugn hemma kväll, men icke, G3 lockade med sin dans och de övriga flörtgubbarna, så dit begav vi oss.
Och självklart den vanliga promenaden hem till sovplatsen. Massor med prat hela vägen om helt underbara saker! Synd bara att jag är så senil att man inte riktigt kommer ihåg vad man pratat om, men jag vet vad personen tycker, tänker och känner så det gör inget.
Lördagen var lugn och fin, film och mys.
Jag är ingen person som spelar spel som många gör, dvs tv/dator spel. Lite kortspel och annat kan man ju få för sig ibland:) Men inom tvspel kan jag självklart spela lite mario, mariocart, gitar hero eller lite singstar. Men jag tycker det är mysigt, eller nästintill älskar, när killen sätter sig med sitt cs,wow , bf eller annat slags krigs/live spel. Det har på något sätt en  lugnande inverkan på mig. Själv ligger jag gärna i soffan eller i sovrummet med en öppen dörr och hör ljudet av spelandet och hans röst, verkligen avslappnande! Då somnar jag fort och avslappnad- m älskar!

Jag kan inte klaga på mycket just nu. Förutom att man är i behov av pengar, ojojoj! Men pasta är gott, tack och lov för det!


Det här med känslor? Vad ska man göra med sånna saker? jag menar, egentligen?
Om vi tar tillexempel k.ä.r.l.e.k.
Man träffar någon man fattar tycke för, okej så långt är jag med. Ibland är det ömsesidigt, ibland inte. Tycket för den andra växer och man är förälskad. Allt är underbart, man tänker inte på annat än den personen. Man kan inte äta,dricka,sova eller annat vanligt. Dagliga saker är inte detsamma som förut, man måste tänka hur man för sig, hur man ser ut, hur man luktar och allt tänkbart! Bara för att till den största mån vara den andra till lags. När man sedan kommit till fasen då man är kär börjar saker hända. Man börjar tänka. Lika medveten om sitt beteende, utseende och allt som tidigare. Men det är nu man börjar tänka på andra, om man verkligen är den enda,vem och hur många han haft förut,vem som varit bäst i sängen, hur hans ex såg ut, om han raggar på andra,.. Ja, ni förstår vad jag är ute efter.. all information som varit totalt oväsentligt förut börjar nu bli mer och mer intressant. Man är nyfiken, orolig och osäker.
När man väl kommit ur detta blir allt mer tryggt, man känner sig hemma, välkommen, behövd.. älskad.
Vad som händer efter man insett att man älskar varandra vet jag inte riktigt.. förhoppningsvis fortsätter man med det och har det bra tillsammans. Men vi vet ju alla, att så är oftast inte fallet.
Jag vill tro på evig kärlek och trohet. Men det är inte lätt när man hela tiden ser motsatsen till det man vill tro på.

Men! Hur vet man när man är kär, egentligen? Hur vet man när man ska satsa? Hur vet man om man kan förlåta? När ska man våga släppa garden och visa sitt rätta jag, sina rätta känslor?
Puh! Jag säger då det...Vad ska man egentligen göra?




Btw, det märks vad jag har haft för mig under dagarna i det jag skriver..kolla inte på kärleksfilm och lyssna på sån musik, då får man sånna tankar på massa ologiskt. Men man måste dela med sig av okloka, tokiga och knäppa tankar!!

Halva veckan är nu passerad och vill inte påstå, eller snarare tänker inte ljuga och säga att man gjort en massa. För har inte gjort ett skit! (hohoho) Okejdå, det har jag. Men veckan har varit helt sjukt SEG!
Varje dag har tuffat på i very s l o w   m o t i o n.
Imorn väntas storstädning av hela huset, klippning av gräset, och annat snoffs och tjoffs man kan tänkas. Det måste ju vara fint på fredag när det kommer gäster hit på grillning, festande och när man ska fira den blivande 25 åringen:)
Kommer dock bli en stressig fredag..som vanligt. Varje fredag är det något man har inplanerat och oftast måste man stressa hem i all hasta för att sedan göra sig klar och bege sig någonstans. Men om jag ska erkänna så finns det en charm med det också. Först längtan tills helgen, fredagen då man alltid har något underbart planerat, längta i 5 dagar, sedan stressa iväg för att hinna till det inplanerade aktiviteterna.
Neä, man ska inte klaga alltför mycket. fast jag kan vara duktig på det.. men de här dagarna... och troligen den här veckan är inte gjort för mig.

Gitar hero, vad ska man säga? Jo jag rockar fett! Klarade det galant när man i fredags spelade en aning. Hade riktigt trevlig, 2 öl på the rock och sedan till frösön till champange och gitar hero. Prata på lite grann och sedan en promenad hem för att sedan sova.
På lördagen var man i Borgvattnet, i spökprästgården, 3:e gången för min del. Hade öl, nudlar och yoghurt med sig. Hade riktigt trevligt med de 7 andra personerna man var med. Satt mest och pratade, drack  öl, lyssnade på musik och läste gästböckerna som finns där. Blev sent in på morgonen innan man begav sig till sängs, fick lyxen att vara en av dem som sov i mitten. En stackare somnade först kring 2 tiden, och blev antastad av oss andra, fast hållen och killad tills människan var så pass pigg att den klarade av att stå på sina två helt själv.
Väl hemma dagen efter , la man sig i soffan och sov bort hela dagen-Suck!
Men hann med lite socialt umgänge, film och mys senare på kvällen iallafall!

Idag har jag bara varit hemma sen man slutade jobbet! Den enda svängen jag gjorde var en cykeltur fram och tillbaka och lämna och hämta kläder hos syrran. Annars har man varit hemma, det är LYX för mig. Jag som aldrig har tiden att vara hemma en hel kväll och göra allt jag behöver och vill. Nej, sånt har jag aldrig tid för, det är alltid något som händer om dagarna. Har hunnit njutit av ett skönt bad, läst lite i en bok och storstädat mitt rum.Varenda litet plagg i min garderob är vikt snyggt och prydligt!!!! Och även torkat med trasan genom hela garderoben också. snacka om ett fett plus i kanten!

Har blommor från gården i vardagsrummet vid tvn, det ser så mysigt, lockande och hemtrevligt ut!

Har ni någonsin tänk hur öppna ögonen blir när det inträffar något hemskt? Om en olycka sker, ett dödsfall eller annat otänkbart drabbar de nära och kära, hur klart man kan se? Och framför allt hur man kan se hur många saker är fruktansvärt dumma och totalt oväsentliga. Förstår inte varför så många människor orkar anstränga sig och ge sin dyrbara tid till sådant som inte är värt den. Neä varför inte se efter, värdera och krama om alla de betydelsefulla sakerna som faktiskt finns i livet.
Jag vill iallafall känna att jag värdesatt rätt saker och njutigt när jag till slut hamnar på min dödsbädd. Kunna ligga där med en tår rinnande ner för min kind. En tår för all lycka,glädje,kärlek och minnen jag upplevt och har med mig, och kunna njuta av det in i det sista.


Tiden bara susar iväg, och fast man inte ens slagit i 20 års klockan känner man sig faktiskt gammal.
Nyss var man den där 3 åringen som älskade att slå sönder alla glas, allt porslin och göra sönder allt annat tänkbart värdefullt och skört.
Första klassaren som gjorde debut i skolan  och som med sina blonda okontrollerande lockar invigde sin första utlandsresa med familjen.
Tredjeklassaren som fick skriva ner svaren på mattetalen av sin snälla kompis som kunde matte som flytande vatten.
Femteklassaren som hade gjorde debut in i kärlekslivet med sitt första förhållande.
Sjätteklassaren som blev den S T O R A tjejen, med mjukisbyxa, kajal och brunkräm och man var nu en kvinna. Tonårstrotsen var ett starkt faktum, och ingen visste bättre än en själv. Start med att testa allt som var förbjudet.
Sjundeklassaren som lunkade runt med baggyjeans, eastside/westside, bandana och annat blingbling. A.K.A, hiphop tiden var inte bara en musikstil, det var livsstilen och så även ciggaretten. Tjuvrökning i allra högsta grad!
Åttondeklassaren som var coolaste chicken på jorden, fortfarande tuff tjuvrökare och även tjuvdrickare. Skolan var inte intresset som låg högst,så det blev en och en annan skolkning där. Man har ju inte tid med skola om man ska vara med vänner, pojkar, tjuvröka och vara tuff!
Nioneklassaren som mognat på sig en aning, börjat med snusen och rökningen avtar. På väg mot vuxenlivet. Träffar karl som man slingrade ihop 4 år med. Utgång med ett IG.
1 ring, damen som nu var skolpliktig,större och inne i en helt annan nivå av livskvalite. Icke rökare sedan nyåret, dock fortfarande snusare. Första flytten till egen boning.
2 ring, blir krogmyndig och därmed, den man längtat att vara sen 13 års ålder. Flytt igen, så man var sambo med 3 karlar under en bra tid.
3 ring, student! Jobbade helger, skola under veckorna, och livet bara rullade på. Fick betyg som gör att jag känner mig stolt och varm. NU ÄR MAN VUXEN! Glider runt, jobbar lite. Och till slut sökte man jobbet man nu jobbar på.
Och ja...här är jag nu.
Visst det var en väldigt förkortad berättelse om en liten liten liten bråkdel av det man minns och det som hänt, och även en väldigt förfinad sådan.

Hohoho! Vad jag hatar denna tiden på månaden, varför oh varför ska man vara en människa utan dingdong mellan benen? Jo för då får man uppleva lite smärta, riktig smärta. Nu ligger jag hemma, med ont i magen, huvud, illamående och är väldigt äcklig. Tycker grymt synd om mig själv kan jag säga, snacka självömkan i soffan.
Tänk om man mådde så här varje dag ,365 dagar om året. Neä, usch då skulle nog ingen vilja vara med en.
Blev tvungen att avboka mina planer för kvällen eftersom man blir ett känslomässigt bombnedslag. Fick bland annat ett sms som man kokade av, dock fick man tusen ursäkter eftersom formuleringen var så sjukt skum, dålig och kränkande på fler än ett sätt. Men oavsett det så är jag fortfarande skitsur, men det berättar inte jag för vedebördande utan ligger istället och tjurar som en pms kärring.
Man kan ju fråga sig varför jag inte säger rakt ut att jag är förbannad, utan istället säger att det är lugnt och svär. Men det är så att jag vill inte B E H Ö V A säga något utan alla ska bara V E T A . Punkt, så är en pms kärring i sina glansigaste dagar.

Hade fruktansvärt trevligt samtal efter jobbet som varade i ca en timma och 45 minuter, ojoj vad tiden rinner iväg när man har mycket att prata om. Men börjar man väl komma in på saker så går det inte sluta utan orden och diskutionerna bara fortsätter..