Det har nu gått  4 dagar av min rehablitering från förkylningen, och visst har jag lyckats någorlunda, mår bättre och bättre men helt kry vill jag inte påstå att jag är. Men det är inte förrän idag denna rastlöshet slog in. För nu har jag ledsnat på alla skitprogram som börjar efter midnatt,då tv:n borde vara som bäst. Så jag beslöt mig för att dra på mig hörlurarna och dra i mig all härlig musik som finns i min mobil.
Det var nyss sportlov och det var trevligt. For till stugan med Kusinen, en pojk till henne och en pojk till mig. Man var helt borta i banken. Eftersom man inte gjorde så mycket men det var skönt. Blev någon öl,vin, sing star och monopol (vilket jag inte spelat på flera år). Så det var trevligt. Jag och Carro drog igång rejält på sing star redan första kvällen medan två karlar- Nicklas och Johnny satt och pinade bredvid. Men vi var minsann duktiga ska jag säga. Finna inte många som kan hålla sig uppe i min klass när det gäller sång.
Sen ska vi inte utelämna att jag lyckades få min Nicklas att sjunga, och gudars vad söt han var... mer än så kanske man inte ska säga?:) Jodå, han var duktig.. speciellt andra dagen. Älskar dej pojken!
Sen efter det var det tillbaka till verkligheten och jobb, därefter ligga sjukling i sängen och tröstäta bullar, inte för jag fattar varför eftersom jag inte känner någon som helst smak... Men jag inbillade mig och tittade på vad jag åt, och jag kan lova att det blev minst lika gott av att bara göra det. Så nu vet vi mina damer och herrar, bullar är något psykiskt gottgörande medel för sjuka.

Nu längtar jag till bättre tider må jag säga. Såg en nyckelpiga på nyheterna och de jävlarna frestade med att det var ett vårtecken och att våren är på ingång, Hm, jaja, de vill säga att snart kommer dessa lyckonyheter krossas med mer snö.
Vill ha sommar.